känns det igen? Hur kan man tycka att det är så roligt med garn? trots att man inte har bestämt sig för vad man ska sticka av det så köper man det ändå med stor tillfredställelse.
Kan det vara stenåldersmänniskan som poppar upp i oss när vi gör dessa spontana inköp av ett par garnnystan av en helt underbar färg som "kan va bra att ha "?  Den där urgamla samlarinstinkten där vi vill samla på oss nyttigheter som tex garn för det kan ju komma väl tillhands så småningom. Känslan av att ha hittat ett jättefint garn är ju en underbar känsla- nästan en euforisk upplevelse. Att bara få ha garnet i sin ägo och få gå och fundera på vad det kan passa bäst till är en liten orgie i fantasier och njutning.....finns det nån som kan motstå såna här garner?

 

Ulrika

18 februari 2009 11:38

Förstår precis. Var ute och handlade garn i måndags och på vägen hem (tar ca 1h) satt jag och klappade ett utvalt nystan. Finns inget bättre. Ibland plockar jag fram alla garner och tittar och klappar och plannerar. Någon dag då ska jag göra en kofta av det här eller en sjal av det där, någon dag..... Det känns tryggt att ha lite att ta av. man vet aldrig vad som kan hända i dessa kristider.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag testat att sticka en variant på VM mössan. Garn: Raggi 1 nystan av vardera färgen vit, orange och mellanblå. Lägg upp 76 m med blått garn på  rundsticka 40cm  4- 4,5  beroende på om du stickar löst eller hårt. Alt strumpstickor, f...

jättekul och spännande att testa...    

2 västar till jag fått klara, båda i Noro Kureyon...       ...

Så blev den..kul och rolig att sticka....    

Kärt barn har många namn...detta härliga garn och mönster hittade jag på Syfestivalen på Älvsjömässan förra helgen. Jättekul och faktiskt tine alls särskilt svårt. Allt från Mariasgarn.se     ...