När tröskan skulle tugga i sig det sista av vår havre för ett par dagar sedan upptäckte häpet min man att någon eller något hade byggt ett stort rede mitt i åkern.

Eftersom min man inte har lika livlig fantasi som jag kommenterade han efter en lång stunds begrundan att det måste vara en vildsvinsugga som hittat sig en perfekt plats för att föda sina små kultingar på. Tydligen var hon inte så bevandrad i att säd som växer på en åker också tröskas av så småningom vilket gör att då försvinner hela den "skog"av skydd som hon nu så fiffigt hade hittat. Som tur är läser inte min man min blogg så därför kan jag skriva att det gjorde lite ont i mitt modershjärta när jag såg den stora tröskade åkern- tom på skydd för den säkert höggravida mamman. Undrar vad hon täntke när hon återvända och fick se sitt fina bo alldeles naket , kalt och oskyddat.

Hoppas hon hann hitta sig ett nytt ställe att bygga sig ett bo på. Sen måste jag  ärligt tillägga att jag gärna stoppar en vildsvinsstek i grytan på söndan....